winter winds
En massa vintriga nostalgibilder från Sverige bjuder jag på såhär i febertider, jag har blivit sjuk, febern steg till över trettionio inatt, men jag har både Håkan och Belle & Sebastian, och sån där glass från när man var liten med tre olika smaker, så jag deppar inte allt för mycket förr det. Dessutom har den jordgubbe, vanilj och choklad smak vilket är bra för en gillade aldrig den där konstiga gröna som de påstod smakade päron. Svammel. Satt och kollade igenom bildarkivet därav de vintriga bilderna. Det var på den tiden jag färgade håret var och varannan dag, gick långa promenader med min Elin i Floda, lyssande på Håkan Hellström dag och natt, öppnade yoghurten upp och ner, tramsade runt med kameran och lyssnade på Ligga med P3 ända tills jag somnade om kvällarna. Satt hos Elin och drack te och pratade om livets stora gåtor, pojkar och annat babbel. Jag åkte skridskor på Härlanda tjärn och spenderade timmar med huvudet begravet i böcker. (Det mesta av detta gör jag visserligen fortfarande, men jag sakanar min Elin, och våra tekvällar och förvirrande prat om allt som är knas i denna värld). Jag svammlar och babblar mest nu. Go' natt ♥
Det som hände vid muren
Sedan förra veckan har det varit protester här i Berlin ang. det faktum att de vill riva en del av den del som faktiskt står kvar. "East Side Gallery", är inte bara en turistattraktion för staden i sig utan har en så stor betydelse för staden, landet, världen och inte minst befolkningen. Att de nu vill riva ner denna del av muren för att bygga lyxlägenheter längs floden Spree är för mig helt ofattbart. Det finns gränser för hur mycket jag är villig att acceptera, och detta är ett stort steg över gränsen. Berlinmuren symboliserar inte bara efter dess fall, en frihet som varenda människa är värd utan den har kommit att bli en symbol för varje delad stad i världen, en symbol som betyder hopp, om att det kan bli bättre. Historian bakom muren har dessutom präglat hela staden Berlin. Det är fruktansvärt vad de vill göra. En fransk jourlanist intervjuade mig när jag och My traskade förbi längs muren och han frågade mig vad jag tycker om det här, jag svarade: Att ta bort historian av en stad, gör den till meningslös, det är historian av en stad som gör den till en stad, tar man bort det, har man ingenting kvar. Det är vad som fanns för som har präglat det som finns idag. Nu har protesterna som varit lett till att riviningen av muren inte fortskrider tills ett möte har ägt rum med inblandade personer, den 18 Mars. Men jag hoppas, att protesterna från folket, att folkets röster har en betydelse i detta fall. Låt vår mur stå kvar, det lilla som finns och låt den så länge jag lever få symbolisera en frihet och ett hopp för varje människa. Denk mal.
Wir sterben niemals aus
My har varit här ett par dagar, och såhär tillbringade vi de efterlängtade dagarna, fattar inte att det var åtta månader sedan vi sågs, herrejösses, vad tiden går snabbt förbi, men men... det var som det brukar, en jävla massa kul :
Balkonghäng
En aspepp jag, lite club mate påverkad, kanske. 
Sen är det ju det där med sevärdheter. Man vill helst inte göra dem, mest ha de gjorda. (Med undantag för Berlinmuren), här gör vi just det, får saker gjorda - Brandenburger Tor och Die Mauer.
Ifall ni missat så vill de riva "East Side Gallery" nu,så det protesteras i mängder här nere. Fruktansvärt, fruktansvärt att de ens tänker tanken på göra så. (Kommer ett längre inlägg om detta senare).
